När man plötsligt upptäcker...

En vän till mig sade för ett tag sedan i sin blogg att titlar på blogginläggen inte alltid var det lättaste. Och jag får faktiskt hålla med på den punkten. Titeln här är bytt minst tre gånger, och jag kommer säkert byta en gång till.

Jag sitter här och hade väl egentligen inte tänkt skriva blogg, det bara blev så. Jag gick omkring i lägenheten och kom på mig själv med att jag nog faktiskt inte varit helt ärlig mot min omgivning, och mig själv. Jag har stökat en massa det senaste halvåret, inte haft min känslor under kontroll. Jag har inte varit lätt att ha och göra med för vissa. Det ångrar jag djupt, men som sagt det är historia nu. Det är sånt som ligger bakom mig nu, och jag har bett om ursäkt för det, och fått den godtagen. Det är inte så mycket mer att göra än att gå vidare härifrån.

Vän av ordning kommer nu givetvis fråga sig vad jag inte varit helt ärlig om. Det är nog så att det är mina känslor, dom spelar mig små spratt. Jag upptäckte lite till min förvåning att det blomstrat lite på ett väldigt oväntat hörn. Kanske inte egentligen, men för mig själv var det faktiskt det. För livet var glatt idag, jag känner mig säker på mig själv, och inte längre rädd för vad andra skall tycka eller om dom skall bli arga för jag gör något fel jag själv inte förstår. För jag har fått en ny vän, tror jag i alla fall. Det var ganska länge sedan jag pratade med någon så här utanför bekanskapskretsen, och det känns bra. Mina känslor känns befriade på något underligt sätt, och det är med stor sorg jag inser att jag faktiskt inte hade kommit ur alla onda cirklar mitt första långa förhållande skapade. Det är väldigt ledsamt, för det förstörde mitt senare förhållande med en underbar och omtänksam person. Jag får blicka ut över livets horisont och ta med mig denna lärdom vart det än bär av härifrån.

Lev väl!