Leva vid sidan av...

Så här lite i backspegeln så känns det som att jag levt julhelgen en bit utanför verkligheten. Innan jul så tackade jag ja till en prövomånad med DN och tänkte att jag skulle läsa lite och ta det lugnt under julen. Så här efteråt så inser jag att jag knappt öppnat några av dom tidningarna, och lika lite hängt med på andra sätt vad som händer i världen. Det har knappt blivit något av att titta på TV, eller att surfa. Det har iofs varit en hel del TV-serier märker jag, ett par säsonger CSI och lite gammalt Vitahuset. Och så här efter så känns det helt okej faktiskt. Det har vid sidan av annat nog haft en lugnande inverkan på mig. I alla fall avslappnande om något. Och nu så funderar jag på om man verkligen behöver hänga med hela tiden, i allt som händer runt i kring. Det är väl kanske bättre att koncentrera sig mer på sig själv. Det har känts väldigt skönt att bara få vara Johan.
Det är många frågor som bubblat upp till ytan, som jag inte vet svaren på. Jag har dock avhållit mig från att dyka djupare ned inom mig själv för att finna dom. Jag vet ärligt talat inte riktigt om jag vill ha dom än. Den nära kontakten och samförståndet är något jag är lite ovan vid, och det känns lite konstigt med en sån öppenhet. Men å andra sidan så mår jag bra, trots små exkursioner ned i annat. Och det är något jag ångrar faktiskt, och jag vet inte riktigt varför det bubblade upp nu. Det kanske är ett sätt att bearbeta riktigt gammalt bagage, sånt jag inse att det hela tiden gnagt mig inombords. Jag fattar inte varför jag inte tog tag i det tidigare, klarade av det och gick vidare ifrån det. Hade jag gjort upp med det så hade allt säkert sett helt anorlunda ut nu. Men vem vet, det hjälper ju inget till att gråta över spilld mjölk. Det var ett stort misstag och det är en läxa för livet.

Så lev väl alla mina vänner där ute!