January 3, 2008

Nya dagar

Jag börjar snurra till det lite nu igen känner jag. Jag satte mig här nu och kände igen att jag inte alls vet vad jag skall skriva. Jag vet ju knappt själv vad jag tänker längre. Vaknade tidigt i morse och var så trött, som jag knappt varit på mycket länge. Inte ens i tisdags när vi knappt hade sovit något alls. Min kropp börjar säga ifrån tror jag. Den har tagit för mycket stryk under det senaste året och nu så vill den inte mer. För börjar med att vara försiktigare nu, och komma in i hälsosammare och mer normala rytmer. Och kanske framförallt nu verkligen sluta med vissa dumheter helt och hållet.
Nja, nog med det. Läget är ju som det är och jag lever ännu, så allt hopp är kanske inte ute ändå. Ibland vet man inte varför man gör eller säger saker. Fastän man ju vet att det är tröstlöst och inte kommer leda någonstans alls. Det verkar vara lite av en följetong i mitt liv, att falla för personer som inte verkar funka ihop med mig. Jag är väl iofs en annan person nu. Det kändes så i tisdags, för jag har inte mått så bra på mycket länge. Men jag vet ju att det finns för många saker som inte skulle fungera. Det är för osäkert och det skulle aldrig gå. Det är väl den sorgliga sanningen.
Så jag får dra mig ur mina tankar, och lägga mer fokus på att må bra själv nu igen. Att ta och komma tillbaks på spåret och börja träna och äta bättre igen. Att gå ned de sista kilona och se framåt...

EDIT: Trötthet och en stor skopa något helt annat i en ohelig mix, och så skuttar det gigantiska grodor ur ens mun. Vad skall man säga egentligen. Jag vet inte, jag har ingen aning om vad jag känner längre. Eller vad jag vet eller tror. Så det är nog bäst för allt och alla om jag tar mig själv i kragen och rycker upp mig. Jag känner mig bara barnslig och omogen så här retroperspektivt, och i mina stunder av klarhet så kan jag inte ens själv förstå vad jag försöker uppnå, eller håller på med. Det hela blandas nog lite för bra i mitt huvudet, och det misstolkas så lätt.
Jag hoppas att ni som jag hoppat på tårna igen kan förlåt mig.

Lev väl!

No comments: