Många frågor och ett par svar...

Ja, titeln kanske kan ses som en kortfattad sammanställning av mitt liv de senaste veckorna. Det känns i och för sig lite konstigt. Jag har länge tänkt lägga upp ribban lite högre här, och börjar skriva reflektioner över saker i omvärlden. Kanske till och med av rent teknisk natur, och lite vetenskaplig. Mitt nuvarande sinnestillstånd har dock väckt en uppsjö andra tankar.
Vill jag verkligen vara en del av den här omvärlden egentligen?
Kan jag inte bara få vara mig själv? Och leva så som jag vill leva.
Jag borde nog skaffa mig ett hus en bit ut i skogen, en bit bort från det mesta. Där man kan vara precis den man vill vara. Kanske med lite mark så man kan anordna lite lajv hemma vid. Det hade varit kul.
Jag har även funderat en hel del på att röja upp hemma. Ordna och strukturera min omgivning bättre, för jag mår ju bättre när jag får ha det ordnat omkring mig. Jag har även funderat på att köpa lite prylar, och kanske skaffa en katt. En liten fågel viskade dock i mitt öra. Viskade att jag skulle ta det lite lugnt och inte förhasta mig. Läget kan ju förändras. Det kanske kommer en tid för planer och samordning.
För jag har skrivit det ett par gånger förut, och jag har sagt det. Ibland vet man inte vad man känner, och kanske ännu mindre vad man säger. Vid något tillfälle så känner man bara att man vill vara ärlig, och det är en ganska skön känsla, även om det mesta känns osäkert. Ja, tiden får utvisa vad som funkar och inte funkar och vad som händer. Men jag känner ingen oro eller brådska, bara mest nyfikenhet.
Det känns så mystiskt att återfått lusten att planera sitt liv igen, att se att det finns något en bit bort. Något som känns värt att sträva mot igen. Så...

...lev väl alla mina underbara vänner!