Inkorgen

Jag är bara en banal, omogen snorvalp.
Bortskämd och självcentrerad bortom allt förnuft.
Det är det alla intalat mig, det jag själv alltid vetat.
Vetat att det är den oinskränkta sanningen.
Min egen underlägsenhet och
oförmåga har varit det enda självskrivna.
Vetskapen man alltid haft. Än en gång bevisad.
Att man är värdelös, bortkastad tid,
så vänd om, lämna mig att ruttna.
Det är det de vettiga få med klarsynthet gör.
Så vänd mig ryggen, som det kryp jag är.
Inte ens värd ert spott och spe.
Så ödsla inte er tid på mig.
Vänd er blick mot skyn, skynda förbi.
Lämna mig att ruttna i rännstenen.
Där jag hör hemma.