Frisörer

Jag har inte varit och klippt mig på ett bra tag insåg jag i slutet på förra veckan. Och det var helt klart dax att göra något åt utseendet. Det kan vara bra att se någorlunda respektabel ut när man kanske skall ned till Tyskland. Så sagt och gjort, idag var jag hos min frisör. Det var både skoj och lugnande, för hon är så himla trevlig.
Och hon har precis som jag haft problem med vikten enda sedan tonåren. Hon hade börjat med viktväktarna nu igen och gått ned en hel del med. Det är skönt att prata med henne, för hon har precis som jag bekymmer med matmissbruk och tröstätning, om man nu får kalla det så. Vilket jag faktiskt anser att man kan. Det är ett missbruk precis som vilket annat som helst. Enda bekymret är ju att man inte kan sluta äta. Att ha varit en periodare i detta avseende, som jag, är att utsätta kroppen och magen för ganska hårda påfrestningar. Så det är extra skönt att ha någon och prata med, som vet exakt hur det är och hur svårt det kan vara att undvika fällorna, och den ångest man får efter ett anfall. Detta är något som jag nu inser att jag har förnekat så starkt inom mig, att jag knappt tänkt på det innan vi pratade om det idag.
Det känns väldigt bra att nu kunna inse sånt här och ha möjlighet att bearbeta det. Det känns lite som en lök, för att använda Shrek exemplet, för varje lager man skalar av så inser man nya saker om sig själv. Problem och fällor man nu lärt sig att hantera på ett rationellt och sansat sätt. Jag känner mig så befriad och lättad över att förstå så mycket nu. Det känns som att jag tagit ytterligare ett steg mot den nya Johan. Vid sidan av detta så känns också som att pusslet börjar falla på plats nu, vilket också känns bra. Det bästa med allt detta är att jag inte längre känner någon rädsla eller ångest inför det som kommer. Det känns bara bra och vad som än händer så har jag vunnit över Engas, det är jag helt säker på nu.

I morgon skall jag iväg och träna före jobbet. Har bokat ett startpass på gymmet, och jag ser så fram emot det. Det börjar kännas som att livet är värt att leva nu igen.

Lev väl!