Ibland är man lite frånvarande och ser inte direkt vad man skulle skriva. Det ihärdiga bloggandet är trots allt ganska nytt för mig, om än väldigt skoj. Jag var kanske inte heller riktigt på humör igår, en trötthet har hängt över mig i helgen, och jag misstänker jag börjar bli förkyld igen. Sen så är det lite annat jag inte direkt tänker gå in på. Jag är dock glad över att jag nu är så pass rekonstruerad att jag helt kan hantera automatiskatankar och att ens omgivning inte alltid gör som man tror eller önskar. Det är väl tågordningen i livets spel, man måste satsa för att vinna, men det är inte alltid man gör det. Ibland förlorar man, och det är bara att acceptera och gå vidare. Människor upplevs på olika sätt och det går ju inte att läsa deras tankar på utsidan, även om man ibland skulle önska det. Det sköna i det lite deppiga sammanhanget från igår är att det är ett rofyllt och klarsynt lugn som lagt sig över mig. Jag accepterar det som sades igår kväll och förstår varför läget är som det är. Jag är dock ganska tillfreds med mig själv nu, och börjar inse saker om mig som person, erfarenheter jag aldrig skall glömma. Detta är nog chansen jag behövde, att få tid till att skriva klart projekt och prioritera upp mitt liv i nya banor. För mycket av Engas har varit kvar, och skymtat till emellanåt. Även om den nya Johan är dominant nu.
Gryningen har precis lagt omgivningen utanför mitt fönster i ett blekt silverglänsande ljus. Himlen är ljust ljust blå, med inslag av silver. Det är mycket vackert och rofyllt i det tomma kontoret. Och jag känner nästan den gnistrande frosten i mina fingrar när jag blickar ut¨på träden. Det kan vara det bleka sköna ljuset som lugnar min själ också. Jag vet inte, och jag bryr mig inte längre. Jag har insett en hel del saker de senaste dagarna. Jag skrev först ett långt stycke här efter, men insåg att jag inte är den person som skrev det. Jag kan inte vara elak, och skulle aldrig medvetet vilja såra en annan individ, vän eller fiende. Jag inser att så mycket måste få ligga bakom mig nu, det måste få vara historia. Jag känner dock djupt inom mig att jag alltid kommer vara den som vänder andra kinden till, och förlåter de som sårar mig på olika sätt, även om mitt hjärta blöder lite för lätt fortfarande, men det skall nog härdas med tiden. Det är dock dax att gå vidare nu. Den nya snälla Johan väntar på att få se livet.
Jag har börjat läsa om olika böcker nu i helgen. Mycket både nya och gamla Västernböcker givetvis, men också AC Doyle och HP Lovecraft, samt för totalt avbräck Paul Cuelho. Jag kände i min själ att jag behövde lite gammalmodigt språk och en doft av en helt annan tidsera, därav Lovecraft och Doyle. Jag fastnade handlöst igår kväll i den nyinköpta boken "The Lady Was a Gambler: True Stories of Notorious Cardsharps of the Old West". Som handlar om kvinnliga hasardspelare och "Conmen" i Västern. Calamity Jane var givetvis med, men flera andra levnadsöden fascinerade mig starkt, bland annat Belle Stiddon och Poker Anne. Det roliga var att jag efter ett tags läsande insåga alla dessa tre personer fanns i Deadwood vid tiden då Will Bill Hickcock blev skjuten. Enligt boken, som hänvisade till uppgifter från The Deadwood Pioneer", så satt Hickcock i den stol Poker Alice skulle suttit i på "No10 Saloon", om hon inte varit tvungen att lämna återbud till just det partiet, när han blev skjuten. Boken är lite tunn och aningen ytlig, men den är behagligt skriven och gav gott om uppslag och levandegjorde personerna på ett bra sätt. Så allt i allt tycker jag den var en bra och inspirativ bok.
Detta har än en gång fått mig att börja reflektera över kvinnorna i Västern och hur de alltid porträtteras i film och populärlitteratur. Framförallt de som är i och kring salooner. Funderar allvarligt på att skriva en artikel om det, för det står en del om det i flera av mina böcker, kanske mycket beroende på att den populistiska Hollywoodbilden inte stämmer alltid. Alla var inte "solkiga duvor" för att använda min friaöversättning av det tidstypiska begreppet för prostituerad.
Lev väl!
November 12, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment