Skuttande feber och...

Det började bra idag, kom igång och fick skrivit en del, men inte riktigt det jag tänkte eller vettiga saker. Det var dock skönt att få lite gjort, har varit slö nu hela veckan, nog mycket på grund av förkylningen och febern som kastade sig över mig. Efter någon timme sölade allt dock ihop sig. Tröttheten kom över mig och jag låg mest och lyssnade på musik och funderade. Det var små tankar som kom skuttande, dock inget ångestladdat eller jobbigt. Jag har börjat klara av att filosofiera med mig själv liksom. Reflektera över sånt jag känner angående saker runt omkring mig på alla plan. Man kan fundera lite på vem man är, vad man känner eller varför. Jag skrev lite till och föll sen åter in i några böcker och lyssnade på Mansons nya CD. Så det utvecklade sig i alla fall till en ganska avslappnande dag.

Jag har fått mig ett par tankeställare idag också. Av flera olika anledningar, på olika plan och platser. Det har väckt känslor av flera olika slag, och på sätt jag inte riktigt väntade mig från mig själv. Nu låter jag fruktansvärt pretantiös och onödigt krånglig, men jag vill inte säga mer. Jag är inte säker på vad det är jag känner själv. Så därav är jag gräsligt hemlighetsfull för tillfället, och borde kanske inte skriva det, men gjorde det ändå.

Det är alltid ledsamt att höra att det går åt skogen för personer man bryr sig om. Jag pratade ju med Kristian i veckan, och jag känner för dem båda. Jag läste Åsas blogg nu på kvällen och det är klart att jag tycker det är ledsamt när saker går åt skogen. Jag bryr mig om alla mina närstående och vänner. Jag har varit så introvert förr och inte klarat av att säga att jag bryr mig. Vilket jag faktiskt alltid gjort, och alldeles för mycket för mitt eget bästa. Jag har alltid tagit åt mig och kanaliserat skuld för andras olyckor mot mig själv.
Sen av någon anledning vi inte lyckats klura ut så har jag haft en mentalspärr mot att visa känslor. Den håller jag på att arbeta bort, vilket är skönt. Men just nu bryr jag mig inte vad folk kanske tycker och tänker om att jag uttrycker mig så här. Jag uttrycker mina känslor och sympatier, precis så som dom är inom mig hundra procent ärligt. Det är den nya Engas, hundra procent ärlig i allt.

Lev väl!