Solig höstdag III

Idag var en lätt förvirrad dag. Vaknade strax innan fem och det första jag tänkte var: "men Johan det som är angett i förfrågan är ju fel. Det behövs inte injusteringsspjäll på det sättet, och det kommer bara fördyra igångkörningen av anläggningen." Så sagt och gjort. Jag skuttade upp i duschen efter några minuter och åkte sen till jobbet tidigare än vanligt. Där satte jag mig och gick metodiskt gick igenom all relevent information och lade upp en strategi. När projektledaren sen dök upp en timme senare så lade jag fram mina slutsatser, och han köpte resonemanget ganska omgående. Vilket känns mycket bra. Jag är bra, jag kan mina saker och har erfarenhet att falla tillbaks på.
Resten av förmiddagen spenderade jag sedan med att ändra bland alla datalistor och i kalkylen. Så nu har vi sparat ett par hundra timmars igångkörning, vilket vi glatt kommer poängtera för att visa att vi är mycket smartare än våra huvudkonkurrenter.

Annars har det varit rätt stökigt idag i huset där vi sitter. ABB har haft öppethus och teknikdag, massor med folk som skall delta i konferenser och seminarier. Och det var lite knixigt att komma ut på lunchpromenaden idag. Solen hade ju behagat titta fam idag, och det blev faktiskt riktigt varmt emellanåt. Mina ben värker av träningsvärk, men jag gav mig den på att jag skulle klara en promenad. Det blev den långa rundan förbi plantagen och vi tittade in för att kolla på växter, men dom hade inget som tilltalade mig idag.

Eftermiddagen blev inte så mycket mer spännande. Traggel med kalkyldokument och tjat på underleverantörer. Mina kollegor var lite halvtrötta och barnsliga idag, då dom varit och firat av vår kontaktperson hos vår speditör. Han skall tyvärr sluta där.
Dagen i stor kan annars sammanfattas som trevlig och skönt. Jag har varvat ned och haft ett stillsamt och givande samtal på eftermiddagen. Det känns att jag förstår var jag har mig själv nu. Fått insikt om mina egna åsikter och känslor, och jag klarar av att stå för dom utan att få ångest. Jag har till och med varit cynisk idag när jag kände att nu får det vara nog. Jag fällde en, enligt mitt tyckte helt befogad, ganska elak ifrågasättande kommentar utan att överhuvudtaget känna rädsla eller ångetst för att den andra personen skall bli arg på mig. Det känns riktigt skönt i både kropp och själ faktiskt. Jag kan och får vara elak och cynisk. Fan, jag behöver inte vara alla till lags jämt. Jag är en tänkande och kännande individ, som också har rätt att får vara irriterad och ta illa upp om folk är mufflonfår.

Jag kan inte låta bli att bara kort nämna mina känslor. Efter gårdagens svacka så har det vänt uppåt och jag blir själv förvånad över vändningarna det tar. Men det är som det är dessvärre, och jag kan inte hjälpa vad jag känner. Åt vilket håll det än må vara.

Jag hade tänkte skriva lite andra saker idag, men jag orkar inte riktigt tänka så långt. Det får bli mer allvarliga omvärldsreflektioner någon annan gång längre fram.
På samma sätt som jag även tänkt skribbla ned några recept då och då senare.

Lev väl!