Jag sitter nu här hemma och begrundar om jag skall skriva något eller ej, och i sådana fall vad. Dagen har varit en berg å dalbanetur. Det har varit stressigt, förvirrat, glatt och lite jobbigt. Jag förbannar mig själv en del för att jag låter mig halka snett av så många konstiga anledningar. Jag känner mig fortfarande känslomässigt lättpåverkad. Ena veckan är allt lugnt, nästa så hamnar man snett i så mycket. Det känns inte bra, det krävs mer arbete där. Jag känner inom mig att jag har haft svårt att släppa ett par väldigt olika saker. Ärligt talat så vet jag inte exakt hur jag skall göra det på ett bra sätt. Dom följer mig, vilket känns lite olustigt och jobbigt. Min kommunikation med omvärlden har fungerat si så där i veckan, och det känns inte heller bra. Det jag vill säga hamnar snett i sin skrivna innebörd, och jag känner en lätt gnagande ångest över det. Diskussioner vars innebörd hamnar fel, fast inte i förrgår, vilket kändes bra. Jag får ta det som ett tecken och ta fler steg tillbaka. Vara mer ödmjuk och välja mina ord bättre. Läget är dock som det är nu, och det finns inget jag kan göra åt det. Jag gjorde bort mig och får vackert bita i det sura äpplet. Jag är dock fortfarande en ingen.
Trots mina senaste snedsteg så mår jag ganska bra. Jag hoppas bara inte jag ställt till det för mycket på andra håll nu. Jag har dock inte mycket till lust och ork för annat. Skulle ha tränat i morse, men vaknade mitt i natten och kom på att jag behövde fixa ett par saker innan mina kollegor åkte till Tyskland idag. Det var synd för en hög andra kollegor tränade i morse. Och det finns ett bra cirkelövningspass tidigt där på morgonen på onsdagar.
Väderleksrapporten ljög givetvis igen. Lagom till lunchen så sprack det inte alls upp, utan mulnade på än mer. Trots det blev dock en hyfsat lång promenad idag, med en trevlig avstickare in på K-rauta. Jag köpte ett par larvigt billiga stickade vantar, som råkade vara vita till råga på allt. Det var kallt ute och jag hade inga handskar. Det passade även på att regna några droppar här och var ut med vägen, förmodligen mest för att göra oss nervösa.
Skall skriva något om dom stackars klyftpotatisarna någon gång, men min inspiration tryter lite, och jag kan inte riktigt hitta orden.
October 31, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment